22 Februari - Learning to live?
Jag håller mitt huvud högt
Och mina ögon vidöppna
Jag försöker gå framåt men jag kan inte
Önskar och hoppas att du kommer tillbaka till mig!
Det känns som jag lämnar
Som om jag lämnar hemmet
Liksom molnen är avsked, och jag är inte ensam
Jag lär mig att leva utan dig min prins, hur ont det låter är det vad jag verkligen behöver.
det kommer att ta tid, men jag har all tid i världen för dig min kärlek! du kommer alltid finnas i mitt hjärta och du kommer alltid finnas i mitt sinne, men på ett annat sätt!
Tar ett annan djupt andetag nu
Det är bara ytterligare ett hinder
Jag måste snart bryta denna linje
Innan det blir en cirkel
suck! finns inga ord kvar nu! är det positivt eller inte? tårarna rinner här och där men jag bryr mig inte längre! så otrolig saknad har jag nog aldrig kännt innan och hoppas att jag aldrig behöver göra igen! känns som en stor del av mitt liv har dött och jag kommer aldrig få tillbaka det! jag vet att du inte är här längre, men jag känner din kärlek ändå! känndes inte bra att komma hem när ingen simba mötte mig i dörren! ingen att ta hand om och ingen som finns här hos och för mig! jag hoppas att jag har gjort allt för dig, att du inte har kännt att du vill bort eller att du inte har trivts! jag har alltid gjort vad som har varit bäst för dig, eller vad jag trott! men något måste jag ha gjort fel, du var ju så ung? väntar hela tiden på att du ska hoppa upp i sängen som du alltid gjort, men du kommer aldrig? hur länge ska det jävla hoppet följa mig? kan det inte bara dö ut så jag kan inte fakta att du inte kommer hem igen?
ska till uni i morgon med! har inga krafter till det! kommer säkert lipa där med.. men som innan: jag bryr mig inte längre! sen ska jag till varberg.. hoppas jag kommer på andra tankar och om inte: jag kommer hemifrån!
Holding my breath when I just want to scream, losing my faith when i try to believe that my prince will come home again!
Kommentarer
Trackback
